Skip to content

Studieresa – ny inspiration till Lärande Bygd

5 januari, 2013

bildUtsocknes till trots, fick jag i förra veckan chansen att följa med ett gäng glada Bergbor på en tre dagars studieresa för att hämta inspiration och idéer till en fortsatt hållbar landsbygdsutveckling. Vi började med att styra kosan söderut, mot den skånska metropolen Höör för att besöka Skogsträdgården på Holma där Britta mötte upp och visade oss runt. För er som inte är bekanta med begreppet skogsträdgård så skulle man kanske kunna säga att det är en trädgård designad efter en naturskogs principer med växtlighet i flera nivåer, men med skillnaden att det som växer där på ett eller annat sätt kan gå under begreppet nyttoväxter. Det kan till exempel handla om ätliga växter, som fruktträd och bärbuskar, tillsammans med medicinalörter och nektarrika blommor för att locka pollinerande insekter. Med lite planering och kunskap kan man kombinera dessa så att de bildar ett stabilt ekosystem med maximal produktion i förhållande till hur mycket energi vi behöver använda för att underhålla det. I en värld där de mindre landsortsbutikerna läggs ner till förmån för större köpcentrum i städerna kan publika och privata skogsträdgårdar vara ett alternativ för att öka den lokala matproduktionen på ett sätt som gynnar både människan och naturen.
Läs mer om Skogsträdgården på Holma på http://skogstradgardensvanner.se/

Upprymda och med bagaget fullt av svartrötter, ramslök och koreanska silverbuskar körde vi vidare mot Köpenhamn. Vädergudarna verkade vara på lite ambivalent humör och regnskurar varvades med solsken om vart annat, men under tiden kunde vi åtminstone njuta av en praktfull regnbåge ner mot bron. I Köpenhamn svänger vi in i ett näst intill folktomt hamnområde. Någonstans därinne hittar vi dock en gammal industrilokal där ett gäng unga människor håller på att bygga den Flydende By. Med projektet vill man visa vad man kan göra av det som vanligtvis betecknas som skräp. Planen är att bygga tre pontoner med bland annat föreläsningslokaler och växthus som är helt självförsörjande vad gäller energi. Allt detta genom att ta vara på sådant som andra slängt bort. Även om Berg och Köpenhamn är två vitt skilda världar så tror jag personligen att den här typen av tänk är något som kommer att behövas mer av i framtiden, oavsett om man bor i staden eller på landet. Det går inte att förbruka planetens begränsade resurser i den takt vi nu gör för att sedan dumpa dem på ständigt växande sopberg. Vilken typ av restprodukter finns på landsbygden eller i ditt hem? Och finns det något kreativt sätt du kan utnyttja dem på? Förvandla problemet till en lösning!
Den Flydende By har en hemsida på adressen http://flydendeby.org och tidigare i höst visade SVT:s Korrespondenterna ett inslag därifrån som kan ses på webben fram till den 6:e december http://www.svtplay.se/video/287776/del-2-av-10-vardefullt-skrap
bild
Efter en natt i Köpenhamn kör vi vidare västerut mot godset Svanholm. Detta är dock inget vanligt gods, jag skulle snarare säga att det är ett väldigt ovanligt gods. Sedan 1978 har Svanholm nämligen drivits kollektivt, och idag lever drygt hundrafemtio vuxna och barn där. Och man inte bara lever där, tillsammans driver man jordbruk över drygt 400 hektar, man har ett eget dagis, man äter gemensam middag varje kväll och framförallt fattar man alla viktiga beslut gemensamt. Det sistnämnda är kanske det mest intressanta, och unika, eftersom man inte arbetar efter någon demokratisk process (jo, det finns andra alternativ än demokrati och diktatur). Istället arbetar man med att bilda konsensus (nej, metoden dog inte ut med hippierörelsen på 70-talet). En demokrati har den uppenbara nackdelen att minoriteten alltid får ge vika, men med konsensus ger man sig inte förrän man kommit fram till en lösning som alla kan acceptera. Detta innebär i praktiken att om någon motsätter sig ett förslag så åtar sig hen också att omarbeta förslaget och komma med en ny lösning. Det kan säkert vara en tidskrävande och frustrerande procedur emellanåt, men det är garanterat en starkt bidragande orsak till att kollektivet Svanholm fortfarande fungerar och är livskraftigt efter nästan 35 år.
Efter att fått smaka Svanholms egen tomatglass far vi vidare till en relativt nystartad ekoby med namnet Fri & Fro. Här har 16 familjer med ganska fria tyglar, men med en gemensam värdegrund, byggt sina egna hus med till största delen naturliga material som halm och lera. Många har dessutom, som man gjort i den Flydende By, utnyttjat en ganska oväntad skräpprodukt som grund i sina hus. I det här fallet handlar det om skal från blåmusslor (i Danmark bildas varje år 100 000 ton musselavfall) som är både vattenavvisande och har en relativt hög isoleringsförmåga tack vare alla små luftfickor som bildas. Det är helt otroligt vad man kan åstadkomma med dessa material och lite kreativt tänkande. Husen på Fri & Fro är alla väldigt personligt präglade och det känns verkligen som att de har en själ när man stiger in i dem.

bildDet är redan mörkt när vi lämnar Själland och tar färjan över till Jylland där vi efter ytterligare någon timme hittar fram till vår nästa ekoby och övernattningsställe; Friland. Friland bildades för tio år sedan och hela uppstartsprocessen sändes som en dokusåpa på Danmarks Radio (som namnet till trots är det statliga TV-bolaget). Under fem år kunde man följa ett antal av familjerna som lämnade sina liv i städerna för att, som namnet på byn antyder, leva ett friare liv. Friheten är något som värderas högt i byn, och därför ställs väldigt få krav på de boende om att vara med på diverse gemensamma aktiviteter, även om många såklart gör saker tillsammans ändå. Exakt vad frihet är går ju såklart att diskutera, men jag som vår förre statsminister sa; den som är satt i skuld är icke fri. Av denna anledning ställer man ett krav på de som vill bygga hus på Friland, och det är att man måste kunna finansiera bygget utan att ta lån. Det kan låta elitistiskt eftersom det är få som har både tid och råd att bygga ett helt hus utan att först ta ett snack med banken, men det skapar också en väldigt speciell stämning i byn eftersom ingen tvingas ta jobb som de inte vill ha för att kunna amortera på ett lån som de aldrig kommer att bli helt fria från. Istället kan folk stanna kvar på Friland, kanske arbeta lite hemifrån eller på deltid någon annanstans, eller helt enkelt göra vad de känner för. Det finns väldigt mycket att skriva om det ekonomiska systemet, hur pengar skapas och vad hur skuldsatta människor tvingas konkurrera med varandra i ett storskaligt ”hela havet stormar”, men jag tror vi lämnar det därhän för nu. Istället tar vi med oss alla positiva intryck, idéer och möten med oss hem när vi vänder åter mot Småland, och jag undrar hur lång tid det dröjer innan det första halmbalshuset dyker upp i Berg…
skrivet av Daniel Larsson (Hassla)

Annonser
No comments yet

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: